yes, då har man jobbet en dag på nissakanten igen. att jag skulle komma till ett jobb så fort efter hemkomst trodde jag ju inte. men jag har tis ons också sen kanske de inte blir mer, de vet man aldrig.
de kändes som att jag aldrig ens vart borta från jobbet. allt var sig likt och jag kom ihåg allting. märkligt och skrämmande som fan egentligen att ingenting förändras.

nu ska jag lyssna på lite alanya musik och drömma mig tillbaka till mitt paradis!